Vi måste prata om PMS. Är nämligen så trött på skiten som verkar ha kommit med ännu större kraft efter graviditeterna och nu efter amningsavslutet. Eller så har jag bara glömt hur det verkligen är?Innan jag blev gravid med Liana hade jag såklart också PMS. Då åt jag nattljusolja som jag tyckte hjälpte. Ska köpa det igen. Är också sugen på att gå på akupunktur men har inte råd just nu. Men jävlar vad min hälsa ska bli min prioritet nu. Vill ha lite mer balans i mitt liv.PMS det är allt annat än balans. Det är så sjukt att man på riktigt vill dö och att framför allt ens partner är den största idioten som har gått i ett par skor. Känner att ALLT känns fel och att jag bara vill ägna dagarna åt att gråta. Nu har det lättat yttepyttelite men det är fortfarande inte bra.Har inte heller ordentlig mens pga spiral så kan inte heller riktigt lista ut när hormonerna ska balla ur. Kan kanske också vara så att spiralen är en del av dramat?! Gaaaah. Vad vet jag. Vad vet ingen? För det är ju så jäkla dåligt forskat pga kvinnofråga. Googlar man så står det att det kan finnas ett samband. Tittar man på 1177 så står det att det är ovanligt med biverkningar eftersom hormonnivån är så låg.Blir så irriterad på att det inte finns något som känns självklart. Och att det är så jäkla jobbigt att navigera i kvinnokroppen. Utan spiral kommer antagligen mer mensvärk eftersom jag nästan inte har mens med spiral och det är jag ju inte heller sugen på.Har ingen bra slutkläm på det här inlägget. Känns hopplöst, precis som det ska va vid PMS 😅😒
